Rätt bruk till en putsad fasad beror främst på vad fasaden redan är putsad med. Den viktigaste tumregeln är att nytt bruk inte ska vara starkare och tätare än det gamla underlaget. En hård cementputs ovanpå en mjuk kalkputs kan släppa, spricka och stänga in fukt i väggen.
Ett äldre hus med kalkputs lagas därför med kalkbruk eller hydrauliskt kalkbruk. En fasad med kalkcementputs, KC-puts, lagas med ett KC-bruk av liknande styrka. Rent cementbruk passar framför allt på socklar och andra delar som ska tåla mycket väta och slag.
Är du osäker på vad fasaden består av, ta ett prov och låt en fackman bedöma det innan du köper material. I den här guiden går vi igenom brukstyperna, hur de beter sig och hur ett putsarbete går till. Material finns under murbruk.
Brukstyperna jämförda
| Bruk | Härdar genom | Egenskaper | Passar till |
|---|---|---|---|
| Kalkbruk (luftkalk) | Kolsyra från luften | Mjukt, smidigt, släpper igenom fukt | Äldre kalkputsade hus, varsam renovering |
| Hydrauliskt kalkbruk | Vatten och luft | Fastare och snabbare än luftkalk, fortfarande fuktöppet | Lagning av kalkputs, mer utsatta lägen |
| Kalkcementbruk (KC) | Främst vatten | Starkare och tåligare än kalkbruk | Fasader med KC-puts, murning |
| Cementbruk | Vatten | Mycket starkt och tätt | Socklar, grunder, mark |
Kalkbruk
Luftkalkbruk härdar långsamt genom att kalken tar upp koldioxid från luften och återgår till kalksten. Det gör bruket mjukt och följsamt, och det släpper igenom fukt så att väggen kan torka ut. Det är det traditionella bruket på äldre hus. Nackdelen är att det tar lång tid att härda och kräver att du skyddar fasaden mot regn, sol och frost en längre tid.
Hydrauliskt kalkbruk
Hydrauliskt kalkbruk innehåller ämnen som gör att det även binder med vatten. Det härdar snabbare, blir något fastare och tål väta bättre än luftkalk, men är fortfarande betydligt mjukare och mer fuktöppet än cementbruk. Därför är det ett vanligt val för att laga kalkputs i lägen där vanligt kalkbruk har svårt att härda.
KC-bruk och cementbruk
KC-bruk är en blandning av kalk och cement. Ju mer cement, desto starkare och tätare blir bruket. Många hus från 1900-talets senare del har KC-puts. Cementbruk utan kalk är det starkaste och används där det krävs hög hållfasthet och tålighet mot väta, till exempel på husets sockel och vid gjutning.
Märkningen på säcken
Murbruk säljs ofta med en hållfasthetsklass enligt europeisk standard, till exempel M2,5 eller M5, där siffran anger tryckhållfastheten i megapascal. Ett lägre tal betyder ett mjukare bruk. Putsbruk kan i stället ha egna beteckningar från tillverkaren. Läs alltid tillverkarens beskrivning av vad bruket är avsett för, vilket underlag det passar på och hur tjockt det får läggas i varje skikt.
Färdigblandat torrbruk i säck är det enklaste för mindre lagningar, eftersom du bara blandar med vatten. Vid stora ytor blandas bruket ofta på plats i blandare.
Så går en putslagning till
- Ta bort löst material. Knacka bort puts som låter ihålig eller har släppt, och borsta bort damm och smuts.
- Förvattna underlaget. Ett torrt underlag suger vatten ur det nya bruket, som då inte hinner härda ordentligt.
- Grundning eller stänkputs. Ett tunt första skikt ger fäste för nästa lager.
- Grovputs. Bygg upp tjockleken i ett eller flera skikt enligt tillverkarens anvisningar och låt varje skikt hinna sätta sig.
- Ytputs eller finputs. Det sista skiktet ger fasadens struktur, till exempel slät, spritad eller filtad.
- Efterbehandla. Håll putsen fuktig de första dagarna, särskilt kalkputs, och skydda den mot direkt sol, blåst och regn.
Verktyg som murslev, putsbräda och kalkborste hittar du bland materialen, och för mindre hål och sprickor inomhus finns spackel.
Väder och årstid
Putsning bör göras när det inte är risk för frost. Många tillverkare anger att temperaturen ska vara minst omkring +5 grader både när du arbetar och de första dygnen efteråt. Starkt solsken och blåst torkar ut putsen för snabbt och kan ge sprickor, så skugga fasaden med väv om det behövs. Kalkputs är särskilt känslig och mår bäst av en jämn, fuktig och sval period under härdningen.
Avfärgning efter putsning
Putsen målas ofta efter att den har härdat, och färgen ska passa underlaget:
- Kalkfärg till kalkputs. Den är fuktöppen men behöver målas om oftare.
- Silikatfärg eller KC-färg till KC-puts och i vissa fall till hydraulisk kalkputs.
- Undvik täta plastfärger på äldre puts. De kan stänga in fukt och få putsen att släppa.
Det finns också färgad puts där kulören finns i själva putsen, vilket kan göra en separat avfärgning onödig.
När ska du anlita hjälp?
Mindre lagningar runt ett fönster eller en skada i sockeln klarar många själva. Vid stora sprickor, puts som släpper över stora ytor, fuktskador eller en hel omputsning är det klokt att låta en fackman undersöka orsaken först. Ofta finns ett bakomliggande problem, som fukt från marken eller läckande plåtar, som måste åtgärdas innan ny puts håller. Läs även guiden om att byta fönster om fönsterbyten ingår i renoveringen, och se utbudet av fasadmaterial.
Snabb checklista
- Ta reda på vad den gamla putsen består av.
- Välj ett bruk som inte är starkare än underlaget.
- Kalk eller hydrauliskt kalkbruk till äldre kalkputs.
- Läs hållfasthetsklass och användningsområde på säcken.
- Förvattna, putsa i skikt och håll putsen fuktig.
- Arbeta utan risk för frost och skydda mot sol och regn.
- Välj en fuktöppen färg som passar putsen.
Vanliga frågor
Kan jag laga kalkputs med vanligt cementbruk?
Det avråds. Cementbruk är mycket hårdare och tätare än kalkputs. Lagningen kan släppa i kanterna, och fukt kan stängas in bakom den. Använd kalkbruk eller hydrauliskt kalkbruk.
Hur vet jag om fasaden har kalkputs eller KC-puts?
Husets ålder ger en fingervisning, men det säkraste är att låta en fackman titta på ett prov. Kalkputs är i regel mjukare och går lättare att repa än KC-puts.
Hur länge måste putsen torka innan jag målar?
Det beror på brukstyp, tjocklek och väder. Kalkputs behöver ofta längre tid än KC-puts. Följ tillverkarens anvisningar för både putsen och färgen.
